Fat in US
Det började med att jag bröt fingrarna på försommaren. Då hade jag gips på hela vänster hand/arm. Resultatet blev att jag gick ner massor i vikt (ca 6 kg). Anledningen var att jag inte kunde laga mat på grund av gipset och att smärtan tog bort hungern. Jag var glad!
Då jag tog bort gipset efter tre veckor började jag sakta men säkert gå upp i vikt, eftersom jag då kunde laga all mat jag ville! Jag tänkte inte så mycket på det, eftersom jag ändå hade några kilon "till godo".
Sommaren gick. All mat och all rosé var väldigt gott.
Då jag åkte till USA sa alla att man går upp minst 10 kg i "landet of fast food." Jag trodde väl inte riktigt på det. Jag menar 10 kg är mycket!
Nu har jag varit här i en och en halv vecka. Jag har ätit pizza, hamburgare, pasta, mexikansk mat och popcorn i mängder. När jag tänker efter har jag ätit sallad endast en gång. Jag repeterar; EN gång. Jag har sett alla feta mäniskor och tänkt att jag verkligen inte vill hamna där.
Jag har nu insett att jag gått upp ganska bra i vikt på bara 1,5 vecka. När jag ser på alla bilder blir jag lite rädd! Hur har jag inte märkt det?
Så summan av det hela är att jag hade fel och alla andra hade rätt. Man blir fet i USA. Så är det bara. Men jag tänker banne mig inte vara fet då jag kommer hem. Nu ska jag ta till vara på alla dessa sportevents som campus ordnar, gymmet som finns 100 meter från min lägenhet och sportscentret Hyper på skolan där man kan simma, träna i klasser, gymma, springa och göra massor av annat inom träning.
Jag vill dock poängtera att jag inte anser mig vara fet. Men jag trivs inte i min nuvarande vikt och vet att jag trivs bäst då jag väger ca 10 kg mindre än jag gör nu. Jag vill även poängtera att alla människor är lika mycket värda oavsett vikt och ska behandlas med samma respekt. Men jag personligen mår bättre både fysiskt och psykiskt om jag väger lite mindre än vad jag gör nu.
Härmed LOVAR jag mig själv att INTE bli FAT in USA!
Då jag tog bort gipset efter tre veckor började jag sakta men säkert gå upp i vikt, eftersom jag då kunde laga all mat jag ville! Jag tänkte inte så mycket på det, eftersom jag ändå hade några kilon "till godo".
Sommaren gick. All mat och all rosé var väldigt gott.
Då jag åkte till USA sa alla att man går upp minst 10 kg i "landet of fast food." Jag trodde väl inte riktigt på det. Jag menar 10 kg är mycket!
Nu har jag varit här i en och en halv vecka. Jag har ätit pizza, hamburgare, pasta, mexikansk mat och popcorn i mängder. När jag tänker efter har jag ätit sallad endast en gång. Jag repeterar; EN gång. Jag har sett alla feta mäniskor och tänkt att jag verkligen inte vill hamna där.
Jag har nu insett att jag gått upp ganska bra i vikt på bara 1,5 vecka. När jag ser på alla bilder blir jag lite rädd! Hur har jag inte märkt det?
Så summan av det hela är att jag hade fel och alla andra hade rätt. Man blir fet i USA. Så är det bara. Men jag tänker banne mig inte vara fet då jag kommer hem. Nu ska jag ta till vara på alla dessa sportevents som campus ordnar, gymmet som finns 100 meter från min lägenhet och sportscentret Hyper på skolan där man kan simma, träna i klasser, gymma, springa och göra massor av annat inom träning.
Jag vill dock poängtera att jag inte anser mig vara fet. Men jag trivs inte i min nuvarande vikt och vet att jag trivs bäst då jag väger ca 10 kg mindre än jag gör nu. Jag vill även poängtera att alla människor är lika mycket värda oavsett vikt och ska behandlas med samma respekt. Men jag personligen mår bättre både fysiskt och psykiskt om jag väger lite mindre än vad jag gör nu.
Härmed LOVAR jag mig själv att INTE bli FAT in USA!
Kommentarer
Trackback
